De målade grottornas land av Jean M Auel juli 28, 2011

Eftersom jag inte kunde släpa med mig 2 kilo bok på resan, det var problem med övervikt på hemvägen i alla fall, så fick jag läsa slutet om Ayla efter det att jag kommit hem. Jag har nu avslutat serien och måste väl erkänna att jag är mer besviken än jag trodde jag skulle vara. Att börja läsa boken var kul, nu skulle jag få se hur det gick för Ayla, Jondalar och alla de andra. Men ganska snart blev boken rätt så tråkig. Auel ägnar sig åt många och långa miljöbeskrivningar och beskrivningar av hur man gjorde på stenåldern. Dessutom förekommer alldeles för många, i min smak, återblickar till vad som hänt i de andra böckerna. Jag kan tycka att om man plockar upp del sex i en serie utan att ha läst de föregående fem så får man skylla sig själv. Vid del sex kan man skippa tillbaka blickarna och fokusera på historien. När sen en grupp, ledd av Nionde grottans andliga ledare, ger sig ut på en resa och tittar på gottor, grottor och mer grottor blir jag riktigt uttråkad.

Tillslut kommer jag till delen som det står om på baksidan av boken. Delen där Ayla börjar få svårt att hinna med sitt kall (yrke) och sin familj. Då blir boken något mer intressant. Men det känns som om jag läst boken förut när Ayla och Jondalar trots att de båda älskar varandra mer än vad som egentligen är möjligt börjar tvivla på den andras kärlek. Båda lägger hela skulden på sig själva och ingen kan ta första steget mot försoning. Tillslut behöver en stor katastrof inträffa för att de ska kunna återförenas, som vanligt. Det som grämer mig mest är dock att jag aldrig riktigt fick reda på hur det egentligen gick för Ayla. Visst vi fick ett par år till av hennes liv, men sen då. Trivdes hon med att tjäna moderna resten av livet, fick hon och Jondalar hordvis med ungar, jag funderar och funderar. Blir det kanske en bok till i alla fall? Jag anser mig inte ha fått slutet på historien. Fan-fic nån?

av Elin

Törst av Richelle Mead juni 25, 2011

Till slut hade jag hört så mycket om Vampire Academy att när jag såg denna bok för några tior på rean i februari så kunde jag inte låta bli att köpa den. Sen blev boken stående i bokhyllan men nu när det är semester fick den en chans.
Bokens två huvudpersoner har flytt från sin skola eftersom den tror att Lissa, den av dem som är vampyr, är hotad. När det blivit funna och återförda till skolan börjar intrigerna tätna. Rose, Lissas bästa vän och damphir (en sorts vampyr beskyddare) och Lissa råkar utför allt mer otäcka händelser. Vem är det som känner till deras hemlighet och kommer hotet in ifrån skolan eller från världen utanför.
Grundhistorien, om vampyrer och dhampirer och deras värld och maktspel är ganska kul. Jag blir dock oerhört trött på vad jag tycker är överdrivna tonårsintriger som boken är späckad av. Därför känner jag att det känns kul att ha lite koll på Vampire Academy, men det blir nog inga fler böcker i serien för min del.
Av Elin

Princess Daisy, TV-filmen och boken januari 21, 2011

Var på ett det nyöppnade Le pain francais i Allum häromdagen och det hade den mest underbara inredning med inbyggda bokhyllor. Några av böckerna i bokhyllan påminde mig om de böcker jag läste under min mest romantiska period, när det gäller böcker, det vill säga mina tidiga tonår. Jag kom särskilt atttänka på en TV-film jag såg som hette Princess Daisy och som var en sliskig sak, men som passade trettonåriga Elin utmärkt. Filmen är en askungehistoria om den duktiga men fattiga flickan som egentligen är både adlig och rik, men inte lever så. Sen växer hon upp och blir förstås supervacker och alla män vill ha henne, jag ni kan historien… Det är inte storyn detta inlägg ska handla om.

Jag gillade i alla fall filmen och upptäckte att den var baserad på en bok av Judith Krantz. Skaffade fram boken och satte igång att läsa. Jag var ju redan då van vid att böckerna var bättre än filmerna. Men ack så besviken jag blev. Jag tyckte boken var riktigt usel och orkade inte ens läsa ut den. Jag upplevde då att de där ändringarna som görs för att boken ska göra sig på film var de som faktiskt skapade en bra story och jag kan fortfarande minnas hur oerhört besviken jag blev. Jag har varken före eller efter detta läste en bok som varit sämre än filmatiseringen. Har någon av er gjort det? Vore kul att veta vilka böcker som faktiskt gör sig bättre på film. Vilka är era bok är bäst på bio?

av Elin

Små citroner gula av Kajsa Ingemarsson oktober 27, 2010

Rekommenderas ej

Små citroner gula handlar om Agnes, småstadstjejen som bor i Stockholm, som tappar jobb och pojkvän på samma gång och ska bygga upp livet igen. Hon får ett erbjudande om jobb på nystartade ”Små citroner gula” och lägger ner sin själ i arbetet.

Boken skulle väl kunna läggas in i gengren ”feelgood böcker”. Det är en bok om en tjej som reser sig från ett högt fall och jag brukar gilla sådana böcker. Men inte denna. Jag tycker handlingen är tråkig och lite för förutsägbar, även om de flesta böcker av det här slaget brukar vara lite förutsägbara. Denna boken låg länge på tio i topp för några år sedan och jag fattar inte varför.

Har ni lite tid över och vill läsa en lättsmält och härlig bok ta inte denna. Prova istället ”Djävulen bär Prada” som jag tänker skriva om till nästa onsdag. Läs ut den på en vecka och kommentera mitt inlägg.

Av Elin

Året som gått december 15, 2009

Det är mycket av året som gått just nu. Sitter själv och funderar på om jag skulle lägga upp nåt i stil med bästa bok, bästa nyupptäckta författare, bästa filmatisering av en bok eller nåt sånt. Men det skulle bli svårt. Mitt bokår har varit väldigt bra och jag har svårt att välja. Ändå vill jag ju så gärna dela med mig av mina bra bokupplevelser under året. Så jag ska försöka lägga in lite av allt bra jag läst, sett eller hört som har med böcker att gör från och med nu fram till nyår. Idag nöjer jag mig med att tala om att det sämsta jag läst i år var i alla fall Hypnotisören av Kepler. Undrar om jag hade för höga förväntningar eller om boken helt enkelt inte är så bra som ”alla” skrev när den kom ut. Förmodligen är det som det brukar vara att vi alla har olika smak. Jag skulle i alla fall inte rekommendera boken, men återkom gärna de närmaste dagarna så ska ni få se vad jag rekommenderar.

av Elin