Vem får man sympatier för mars 28, 2010

Denna fråga upptar just nu mitt intresse. Läser för tillfället Katedralen vid Havet och även om det är en intressant och till viss del spännande berättlse kan jag inte känna någon sympati för personerna i boken. Livsödena griper inte tag i mig och jag längtar inte särskilt mycket efter att få reda på hur det går för personerna i boken. Så nu funderar jag mycket på varför vissa karaktärer griper tag i mig och andra inte. Det finns böcker man inte kan lägga ifrån sig för att man måste veta hur det går för en, eller flera, karaktärer. Det finns böcker som får mig att gråta så jag inte ens kan läsa vidare utan måste ta paus. Så finns det böcker med karaktärer vars öden  gör mig hel blase och jag inte inte komma på varför. Hur har ni det? Ge mig tips på vem/vilka som gripit er och varför så kanske jag kan börja nysta i varför jag bara kan bry mig om vissa. Jag ska fortsätta grubbla och återkommer när jag kommit på nåt mera.

av Elin

Annonser

HJÄLP RÅNARE mars 26, 2010

Den är  väldigt,väldigt,väldigt,väldigt,väldigt,väldigt spännande jag gillar den så mycket. Det handlar om en  kille som går in på posten  och när han står i kön komer det två rånare och rånar posten. Sen kommer hans bästa kompis och säger att hon har sett rånarna på stan.

av Vera

Tordyveln flyger i skymningen mars 25, 2010

Nu har vi läst ut Tordyveln flyger i skymningen av Maria Gripe. Vi har haft den som högläsningsbok. Vi är mamma Elin och de två döttrarna på nio och sex år. För mig som mamma var det härligt att få återuppleva och dela med mig av en av mina barnböcker som jag tidigare både läst själv och lyssnat på som sommarföljetång. Boken handlar om tre tonåringar, två syskon och deras kompis. Under sommarlovet lovar de att hjälpa till och vattna blommorna på ett ställe som heter Selanderska gården. Då träffar de en gammal farbror som också blir indragen i de mystiska händelserna som sker på och omkring gården. Vera tycker att boken är både kul och spännande. De ställer till mycket trubbel för sig men löser det till slut. Doris uppskattade också boken och den fungerade utmärkt som högläsning. Rekommenderas.

av Elin och Vera (vårt första gemensamma inlägg!)

Dax för Deathly Hallows igen mars 24, 2010

Nu när jag precis hade bestämt mig för att ägna all min tid åt att läsa Katedralen vid havet, som vi läser i en av mina bokklubbar, så händer detta. Min favvo Potter sida the Leaky Cauldron ska läsa Deathly Hallows och diskutera på nätet och jag kan inte låta bli. Så nu måste jag läsa de fem första kapitlen i den till helgen för att hänga med där. Så härmed går en ursäkt ut till min familj. Mamma hinner inte med nåt annat än läsa just nu, så ta en macka städa ditt rum och glöm inte borsta tänderna innan du går och lägger dig.

av Elin

Catcher in the Rye, J D Salinger mars 23, 2010

Vilken bok! Jag hann så klart inte läsa ut den i torsdags. Sen har jag rivit ner tapeter hela helgen, men nu har jag äntligen läst klart. Jag älskade den. Jag älskade slutet också. Boken utspelar sig bara under ett par dagar. Holden får reda på att han har blivit utsparkad från sin skola. Han vill/vågar inte åka hem utan sticker till ett hotell i New York. Det är inte så mycket handlingen utan det oerhört pladdriga språket i boken som gör den till så härlig läsning enligt min mening. Mot slutet var jag orolig för att slutet antingen skulle bli för hemskt eller för bra (Hoolywood style). Men Salinger lyckas ge boken en väldigt värdig avslutning, kan jag säga utan att avslöja för mycket. Så även om boken är helt omöjlig att få tag i på svenska borde ni alla köpa den på engelska och ge retro amerikanskan en chans.

av Elin

Hoppas mars 18, 2010

Hoppas att jag hinner läsa ut Catcher in the rye ikväll när jag sitter bredvid bassängen där min dotter lär sig simma. Jag är så nyfiken på slutet. Om jag hinner läsa ut den kanske jag bloggar ikväll igen. Vilken ”cliffhanger” va?

av Elin

Närmar mig slutet mars 17, 2010

Nu närmar jag mig slutet på Catcher in the Rye som är en av de böcker jag läser just nu. Jag vet att jag har läst boken en gång förut som skoluppgift i gymnasiet. Även om det var tjugo år sedan kan jag inte låta bli att förvånas över att jag inte minns slutet. Jag trodde att bara jag kommit igång med boken skulle slutet komma tillbaka till mig. Men icke! Det är väl både ekonomiskt och ekologiskt att kunna återanvända böcker på det viset. Kanske dags att ge sig in i sin gamla bokhylla från tonåren och se vilka andra böcker jag glömt handlingen i och kan läsa en gång till.

av Elin