Bokslukarna's Blog

For those about to read. We salute you!

Murakami eftersnack tre april 5, 2011

Då har vi läst vidare tillsammans med P1 och tillfälligt landat på sidan 450. Min, Elins, första reaktion på dessa 150 sidor är varför alla dessa konstiga sexscener. När jag började läsa denna tredje delen slogs jag av hur mycket konstiga sexuella beskrivningar det plötsligt blev. Lite för mycket för min smak faktiskt. Det måste väl finnas annan symbolik att använda sig av. När jag lyssnade på P1arna upplevde jag att de hade lite samma uppfattning, åtminstone när det gäller scenen när Kreta Kano blir våldtagen. Just den scenen är ju extra otäck.

I min smak så tuggar boken på lite för mycket just nu. Jag upplever inte att vi kommer någonstans och jag börjar längta lite efter svaret på alla frågor. Några svar har boken dock inte levererat än utan antalet frågor och lösa trådar blir bara allt fler. Torus fru är borta och han har nu fått ett brev i vilket hon skriver att hon haft ett förhållande och även om det nu är över har hon förstört det som hon och Toru hade och hon har därför valt att lämna honom. Jag vill verkligen inte tro att Kumiko skrivit brevet. Det finns en väldigt romantisk sida hos mig som gärna romantiserar om vardagskärleken. Därför väljer jag att tänka som Johanna Thydell när hon säger att hon hoppas att det inte är Kumiko som skrivit brevet. Jag är förstås medveten om att brevet är skrivet med hennes handstil, men hur mycket annat i boken är 100% verklighetstroget?

P1arna säger att man måste släppa just verklighetsförankringen för att kunna läsa boken. Där ligger jag ju faktiskt steget före som läst Murakami förut och jag har därför släppt allt vad gäller realism redan från början. Jag kan ändå inte låta bli att försöka tolka alla konstiga saker som händer. Skulle vara mycket intressant att diskutera boken med någon som kan riktigt mycket om Japan och japaner för att få en ny vinkling på berättandet. När vi nu läser vidare de närmaste 150 sidorna hoppas jag på att några av alla trådarna kan knytas ihop och att vi kan få svar på ett par av frågorna, men man vet aldrig med Murakami. Vad gillade du dessa sidor Hanna?

Jag, Hanna, har nog heller inte riktigt lyckats släppa realismen och gett mig helt hän. Jag försökte tolka och tolka och tolka. Jag t.o.m. antecknade och skissade på vad eller vem de olika personerna skulle kunna symbolisera. Men det ska jag försöka släppa nu. Det kan man om möjligt ägna sig åt när boken är färdigläst. Jag gillade ändå dessa sidor, upplevde inte som du att det bara tuggar på. Jag tänker att det är en del i Torus livskris. Det tycks boken handla om för mig, om livet, om livssituationer, om livskriser och vad som då händer. Det går ju inte att helt släppa det där med symboliken och jag njöt i detta avsnitt av P1s bokcirkel framförallt av Babben Larssons iakttagelser och idéer om symboliken.

Något jag reflekterade över i slutet på dessa sidor var att Torus dagar beskrivs allt mer generellt och över lite längre tid än tidigare. I början var det mycket detaljerat vad han gjorde varje dag, varje timme. Jag håller med dig Elin om att beskrivningen av alla olika sexscener börjar bli to much. Det känns lite pubertalt och omoget om det inte ska symbolisera något och är det verkligen nödvändigt.

En ställe i boken mellan dessa sidor som jag tycker mycket om är när Toru sitter och pratar med sin morbror. Han har anförtrott sig honom och morbrodern berättar om sin teknik med att lägga mycket tid på det allra enklaste, ”… träna på att se saker med egna ögon, tills du verkligen förstår.” Han pratar om det verkliga förmågan att kunna bedöma själv och hur han tillbringat dagar, veckor på en och samma plats för att ta in vad människor behöver just där, innan han har startat en rörelse (företag). Toru säger på ett ställe ”Om jag verkligen vill att Kumiko ska komma tillbaka, måste jag med mina egna händer dra fram en massa saker i ljuset.” Nu hoppas jag också på att vi får lite svar och klarheter i händelserna i nästkommande sidor.

av Elin och Hanna

Annonser
 

2 Responses to “Murakami eftersnack tre”

  1. Tim Huhtala Says:

    Jag försökte läsa den svenska översättningen, men det kändes konstigt och ovant när jag vant mig vid Jay Rubins översättning till engelska. Fast det är förstås en smaksak.

    • bokslukarna Says:

      Intressant. Jag brukar läsa engelsk litteratur på engelska, men håller mig till svenska när det gäller översättningar. Men olika översättningar är väldigt olika så jag kan förstå vad du menar./E


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s