Bokslukarna's Blog

For those about to read. We salute you!

Hej allihopa juni 30, 2014

Filed under: Uncategorized — bokslukarna @ 9:24 f m
Tags: , , , , ,

Tack vare Veras inlägg om besöket på inspelningen av Cirkeln har Bokslukarna fått massa besök. Det har varit många härinne som inte tidigare besökt vår blogg. Jättekul! Vi vill önska er alla välkomna och hoppas att ni ska trivas. Vi ses!

av Vera, Doris, Hanna och Ebiblioteklin

Annonser
 

We were liars bokevent i New York juni 29, 2014

Vi har ännu inte skrivit så mycket om våra bokrelaterade händelser i New York. Så vi börjar väl med det första som egentligen hände när vi kom fram till NY. Resan från flygplatsen till hotellet tog längre tid än väntat så vi fick knata på i ganska högt tempo till bokhandeln McNally Jackson. Vi hann precis slå oss ner och hämta andan och försöka insupa atmosfären i bokhandeln innan de tre författarna, Emelie Lockhart, Robin Wasserman och Libba Bray gjorde entré. De startade med att presentera varandra, med ganska långa fantasifulla lite underfundiga berättelser, som sedan visade sig vara påhittat. Inget av det stämde. De gav varandra därefter korrekta presentationer. Meningen med eventet var att Robin Wasserman och Libba Bray skulle ställa frågor till Emelie Lockhart om hennes bok We were liars, vilket de gjorde med bravur. Mycket intressanta frågor, där de också delade med sig en hel del av sig själva och sitt eget skrivande. Jag måste säga att det var fantastiskt att vara med om, att höra dessa tre författare samtala om boken, författarskap och vänskap. Emelie läste naturligtvis också från boken och vilken ynnest det är att höra författarens egna röst, fraseringar och dramatisering, för Emelie förställde rösten för olika karaktärer. Hennes sätt att läsa var ganska spetsat och kraftfullt och samtidigt eftertänksamt. Alla tre författarna hade motton skrivna på händerna likt karaktärerna i boken We were liars. Får se om jag kommer ihåg dem nu, annars får du hjälpa mig Elin. Hm… Emelie hade Speak Up, Libba Bray Risk not Rust och Robin Wasserman … ah, jag minns inte.

Efteråt fick vi våra autografer från Emelie och Elin fick även från Libba Bray. Vi tog en tur i bokhandeln som jag gärna besöker igen. Supercharmig, med cafe, boklampor i taket och en Espresso Book Machine för print on demand.

Det var Hanna som hade nosat upp detta event och det är jag, Elin, mycket glad för. Det var en härlig kväll i en härlig bokhandel. Det var precis lagom med folk där. Inte så få att det var jobbig och pinsamt, men inte så många att det blev opersonligt. När författarna skrev autografer hade de en möjlighet att prata lite med var och en och Emilie blev minst sagt överraskad att det fanns publik hela vägen från Sverige. Som Hanna skrev så köpte jag också en bok av Libba Bray, the Diviners, som jag fick hennes signatur i. Jag gillade ju verkligen Beauty Queens som jag köpte och läste efter att jag sett Libba vid Litcon, en del av LeakyCon, 2011. Om det inte var för att det är så dyrt att få med sig böcker hem så hade jag helt klart köpt en av Robins böcker också, men inbundna böcker i mängder är svårt att få hem när väskan ska vägas. Jag kommer definitivt att köpa något av Robin, förmodligen som e-bok.
Jag och Hanna har läst ut We were liars och en recension kommer väldigt snart. Tack Hanna för att du hade koll. Det var en kanonkväll.
Av Hanna och Elin

20140628-215104-78664992.jpg

20140628-215105-78665378.jpg

20140628-225025-82225460.jpg

 

The fault in our stars-filmen juni 28, 2014

Jag klarar inte riktigt av att tänka på den svenska titeln på The fault in our stars. Inte för att jag tycker att den är dålig eller så. Det är bara det att jag läste boken på engelska direkt den kom ut och titeln kändes klockren, så jag kan inte tänka om och får in den svenska titeln. Så detta får bli en recension på filmen The fault in our stars, ni vet vilken jakg menar även om SF kallar den för Förr eller senare exploderar jag i sin repertoar. Tre av bokslukarna och en kompis har varit och sett filmen och här kommer våra reflektioner.

ThefaultJag, Elin, älskade filmen. Jag har följt John Green när han lagt ut mycket material på sociala medier från inspelningen och jag är benägen att tro att han närvaro är en bidragande orsak till att filmen är så bra. Filmen är väldigt sann mot boken och det är egentligen bara två saker som jag på riktigt saknar. Dels tycker jag det är lite konstigt att förklaringen till filmens titel inte finns med lika tydligt i filmen som i boken, eller missade jag nåt. Sen är det en scen från boken där Gus bråkar med sin mamma som jag saknar. Jag förstår varför man tagit bort den. Jag tror den hade avslöjat för mycket i filmen, men jag ville ha med den. I övirgt saknas inget. Scenerna finns med, känslan är där och alla skådespelare passar mig perfekt. (Tack kära castare för ett utmärkt jobb) Några scener har följt med mig sedan jag såg filmen och det är framför allt den när Hazel och August sitter på en parkbänk och pratar och den när Hazel och hennes pappa sitter i hennes rum och pratar lutade mot Hazels säng. (Jag försöker verkligen att inte skriva för detaljerat för att undvika spoilers.) Jag älskar Hazels pappa i den scenen och kommer på mig själv med att jag ofta faller för föräldrarna och kanske främst papporna i dessa ungdomsberättelser. Det är väl mitt eget föräldrskap som gör att jag beundrar föräldrar som vågar ta modiga och kärleksfulla beslut.

Ni som läser bloggen frekvent vet att jag älskar John Green. Han skapar magi med sina böcker och det är mycket vad folk säger och hur de säger det som gör böckerna så fantastiska. Jag tycker att manusförfarttarna, Scott Neustadter, Michael H. Weber , har fångat denna delen av berättelsen på ett fantastiskt sätt. Alla känslorna är där i orden som betyder så mycket. Skådespelarna lyckas också leverera sina repliker på ett makalöst sätt, tack Ansel Elgort, Shailene Woodley, Nat Wolff och alla ni andra. Det finns repliker som för alltid kommer finnas i mitt minne och jag kommer numera höra dessa skådespelare säga dem. Filmen är fantastisk och jag vill genast se den igen. Vem går med?

Jag, Hanna, går gärna med och ser den igen. Det är en av de vackraste filmer jag sett. Naturligtvis är jag också fylld av lovord och kan stämma in i mycket av det som Elin tagit upp. Karaktärerna, så som skådespelarna gestaltar dem, har levt med mig sedan i onsdags kväll. De stämmer bra överens med min bild av framförallt Hazel, Gus och Hazels föräldrar. En scen som jag tänker tillbaka på är när Hazel åker med Gus första gången. Gus nöjda leende och hela scenen påminner mig om scenen i Twilight när Bella och Edvard första gången tillsammans kliver ur bilen vid skolan. Det är lite svårt att skriva om filmen utan att avslöja för mycket till er som inte läst boken. Jag pratade med en vän nyss som sett filmen samtidigt som oss, och som inte läst boken innan och inte heller visste så mycket i förväg om handlingen. Hon tyckte om filmen och som Elin och jag levde hon sig också in i föräldrarnas situation. Jag måste även fullständigt hålla med Elin i beundrandet av föräldrars modiga och kärleksfulla beslut. Jag tänkte mycket på det i denna film.

Jag Vera grät. Jag vet inte vad mer jag kan skriva. Den var så underbar på alla möjliga sätt., John Green väver in magi i sina berättelser och om man sedan lägger till bra skådespelare och ett manus som slår allt annat så får man en film som är bortom denna värld. Jag hade min kompis Wilma med mig och hon började gråta innan filmen knappt hade börjat. innan filmen hade vi sett till att packas ner näsdukar och det behövdes. Den här boken är vad jag kallar en filmvänlig bok. Alltså en bok som det funkar väldigt bra att göra film av. Man hade följt boken nästan till punkt och pricka vilket jag blev väldigt förtjust i. Jag är väldigt konservativ och stör mig verkligen på om man förändrar filmer. Sedan tycker jag att skådespelarna har tolkat rollerna på ett underbart sätt. Jag hörde en av dem säga ”om cancern tar över  storyn så har vi gjort fel. Det finns cancer med i hanlingen men filmen handlar om kärlek och att kärlek inte behöver vara perfekt för att vara underbar.” Denna tolkningen var nästan exakt samma som jag hade gjort efter att jag hade smält bokupplevelsen. Det var bara två saker som jag egentligen saknad i den här filmen och det ena är scenen som Elin har beskrivit här uppe när Agustus bråkar med sin mamma och att Hazels mamma i boken vet om att Agustus har fått återfall och det gör hon inte i filmen. Dock så tror jag att man fastnar lite för dessa små detaljer efter som att man i princip inte har något annat att klaga på. Jag tror inte att något öga var torrt när Hazel läser upp sitt tal för Agustus och Isaac i Jesus bokstavliga hjärta och bara sekunder senare så hördes snyftningar från alla håll. Sedan vet jag inte vad mer jag ska lägga till efter som att de andra Bokslukarna i princip har tagit orden ur munnen på mig med sina texter.

av Elin, Hanna och Vera

 

 

Vilken dag! juni 26, 2014

20140624-183938-67178125.jpgDå har man då varit med om den mest fantastiska dagen i hela mitt liv. Eller tja en av dem i alla fall. För nu har jag vart på min först filminspelning! Yey! Det är självklart filminspelningen av den storsäljande boken Cirkeln som jag pratar om. Som jag redan har nämnt i ett annat inlägg så hade filmbolaget till Cirkeln en tävling på deras Facebook sida som gav resultat i att tre lyckliga vinnare fick komma med  och tillbringa en dag på inspelningsplatsen av filmen. Jag var en av vinnarna! Jippie! Man kan lätt säga att det var en av de bästa dagarna i mitt liv! Sällskapet som jag var en del av bestod av tre andra bloggare, de andra två vinnarna, min mamma, jag och ingen  mindre än Sara Bergman Elfgren. En av författarna till Cirkeltriologin. Det var egentligen planerat att de skulle vara där båda två men tyvärr så fick den andra författaren, Mats Strandberg förhinder och var tvungen att avstå. Men egentligen gick min dag ut på att jag fick åka till platser som jag inte får  lova att berätta om, träffat personer som jag inte får lova att nämna och fått en masa information som jag inte får föra vidare. Avundsjuka? Nej men faktum är att jag inte har en aning om vad jag kan berätta efter som att allt i princip är hemligstämplat. Men jag har träffat ungefär hälften av de utvalda och en del andra karaktärer. Jag ar pratat med regissörer, sminköser, statister och huvudrollsinnehavare. Det var verkligen jättekul. Man fick också en inblick i hur oglamorös en filminspelning egentligen är. Det ligger timmar av jobb bakom scener på trettio sekunder, det var för kallt för kläderna som folk hade fått på sig så folk stod och huttrade. Jag fick berättat för mig att de hade jobbat nästan oavbrutet sedan fem på morgonen och fick nästan hjärtslag. Det är tur att det inte var skådespelaryrket som man fastnade för som liten. Efter den långa men roliga dagen var det nästan skönt att sätta sig i ett tåg och bara slappna av. Nu vågar jag inte skriva mer, jag kanske råkar försäga mig. Mer information och bilder finns på Cirklelfilmens sida på Facebook eller på Sara Bergman Elfgrens instagram, @sarabelfgren.

av Vera

 

Bra, bättre, bäst

Vilken vecka alltså. Först Cirkelinspelningen, sen var vi på The fault in our stars (Förr eller senare exploderar jag) på bio igår och idag vaknar jag till Facebook nyheten att det ska bli film av Looking for Alaska (var är Alaska). Jag vill inte skriva vad som ärt bättre och bäst osv, men vilka nyheter. Så ännu en film att se fram emot. HURRA!

Elin

PS. Det kommer mer om inspelningen och våra tankar om TFIOS

 

Tystnad, tagning juni 24, 2014

Filed under: Uncategorized — bokslukarna @ 6:41 e m
Tags: ,

Vilken fantastisk dag vi haft idag. Nu är vi på väg hem riktigt trötta. Vera skriver mer imorgon.

20140624-183938-67178125.jpg
Av Vera och Elin

 

Mot huvudstaden

Filed under: Uncategorized — bokslukarna @ 6:53 f m

Väntar på tåget på Partille station.

20140624-065256-24776381.jpg