Jag har lyssnat på The picture av Dorian Gray uppläst av Rupert Graves. Jag föredrar att läsa mycket av den litteratur som är skriven på engelska på just engelska och ännu mer noggrann är jag när det gäller ljudböcker. Det måste vara en bra uppläsare. Denna mp3 är så bra att jag är nu lite kär i Rupert Graves och det är absolut första gången jag är kär i någon som jag inte ens vet hur han ser ut. Rupert Graves har rätt dialekt, rätt tonläge och rätt frasering när han läser boken och för mig har han definitivt tillfört en hel del till min läsupplevelse.
Berättelsen då? Jo, den är ju helt otroligt bra. Sagan om den sanslöst fåfänga Dorian Gray som går allt för långt i strävan att behålla sitt oerhört vackra och ungdomliga ansikte. Men också sagan om hur mycket världen kan förlåta en person som har ett skönt yttre. Oscar Wilde lyckas verkligen fånga mig med texten, takten i berättelsen, men såklart också med budskapet och själva historien. Jag älskar hur Dorian Gray beskrivs och funderar på hur det måste kännas för en person som Ben Barnes när han får rollen som en person som är porträtterad som så oerhört vacker. Det är en väldigt spännande berättelse om hur en människa tar till extrema metoder för att kunna behålla det liv han njuter så av. Nu måste jag erkänna att jag är väldigt nyfiken på filmen och en recension av den är nog inte långt borta. Det gör ju inte saken sämre att Colin Firth har en stor roll. Men fuska nu inte och gå och hyr filmen med en gång. Utan gör som jag och ladda ner mp3n, den kostade inte mycket på iTunes och i filmen får ni inte njuta av Oscar Wildes språk och inte heller av min nya älskling Rupert Graves stämma.
av Elin
Bokslukarna's Blog 